Imorgon får vi svaret på om Arsenal hittat formen eller icke. Man spöade Manure för några veckor sen (4) och då sade man "vi är på gång". Man spelade då sanslöst bra, och imponerade med 0-2 mot Villa, följt av 0-3 mot Citeh. Stora resultat i en riktig bra formsituation.
Eller, med andra ord, matchen mot United var bara en vanlig jävla engångsföreteelse, som när jag själv lyckades dra en volley i midjehöjd i krysset när vi körde snabbisar för ett några veckor sedan. Typ.
Men, nu är det ju faktiskt så att Arsenal får en ny chans mot Wigan. Jag kommer förmodligen inte få en ny chans på länge att visa om det var en once in a lifetime gällande volleyn, men skit samma. Matchen mot Chelsea gav oss verkligen en chans att visa vad vi går för. Dessutom, när Liverpool spelar imponerande 0-0 mot West Ham på (ett ganska tyst) Anfield är vi numera "bara" 8 poäng bakom. 8 poäng kan gå snabbt runt jul och nyår, så med lite tur kan vi vara lite före de andra lagen när vi gör upp om titeln i maj.
Slutet på säsongen är å andra sidan det mest kontroversiella på länge. Sällan har ett lag haft en så svår avslutning. Våldsamt sjukt mördande känns som en bra beskrivning. Med andra ord, det blir ingen PL-titel i år heller.
Eduardo är nära en comeback. Smaka på den, Phil Jagielka & Joleon Lescott! Kanske med på bänken imorgon. Vore inte fel om han kan ta Bendtners plats i truppen. Dansken känns väldigt långt från att bli ordinarie i Londons stolthet.
Skadeläget är inte så roligt, men det är å andra sidan inte så tråkigt som det har varit tidigare. Lite som Hey Baberiba-gänget utan Christine Meltzer. Lite bättre, men helst hade man sluppit Peter Magnusson också. Gallas är borta med en vadskada, men vi får å andra sidan tillbaka Former King Kolo. Djourou är också tillbaka efter en liten sträckning som höll honom från spel mot Burnley. Song är också tillgänglig. I övrigt saknas Eboué (knäskada), Rosicky (sjukstugeberoende), Walcott (axelskada) och Diaby (för långa ben).
Fektus förväntade startelva:
Almunia
Sagna - Djourou - Touré - Clichy
Denilson - Song - Fàbregas - Nasri
Adebayor - van Persie
Bänken: Fabianski, Ramsey, Silvestre, Diaby, Wilshere, Bendtner, Vela.
I natt drömde jag att Eduardo kom in efter 80 minuter och avgjorde matchen med två mål fram till 2-0. Jag hoppas jävlar att jag har rätt. Jag kommer få sån sjuk ståpäls då. Som när Sebastian Karlsson sjöng Life On Mars i Idol första gången.
Som Le Boss hade uttryckt det: "Top, top class".
fredag 5 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar