tisdag 30 december 2008

2008 - Vårsäsongen

Tänker härmed sammanfatta 2008 i Arsenalväg. Det blir nån lista, lite highlights, och en del åsikter. Vi börjar med att sammanfatta våren. God läsning.

2008 var ett halvbra år för Arsenal FC. Man ledde ligan länge på säsongen 07/08, men efter att Martin Taylor den 23 februari kapat benet på Eduardo förlamades laget. Man hittade aldrig tillbaka, vilket kan ses som en svaghet i det unga bygget. Kanske hade laget klarat det bättre med fler erfarna spelare, vad vet jag.

Tre dagar innan skadan på Eduardo hade Adebayor missat öppet mål på tillläggstid i åttondelsfinalen mot Milan när han nickade i ribban. Dagen efter var det vilt jubel bland "Milanfansen" på Fotbollskanalens artikelkommentarer, där man menade att Milan minsann skulle köra över det halvdåliga Arsenal på San Siro. Alla vet vi ju hur det gick. Arsenal spelar bättre än Milan i i stort sett 90 minuter och när Cesc Fàbregas trycker in 0-1 från 30 meter är det i princip klart. På tilläggstid rusar Walcott förbi Kaladze, som gör allt i sin värld för att stoppa den unge britten. Walcott åker i backen efter kapningen, men hinner knappt landa innan han är uppe på benen och löper igen. Bollen spelas in i straffområdet till Adebayor som gör sitt första Champions League-mål för klubben. Det unga och oerfarna Arsenal har spelat bort det rutinerade, erfarna Milan.

Strax efteråt är det dags för mig att göra debut i London. Middlesbrough hemma innebar en fajt mot mitt eget förstånd, när vi inser att biljetterna vi fått är till bortasektionen. Av med Arsenaltröjorna, "no cheering" och vi fick komma in. Man stod på arenan med skräckblandad förtjusning. Boroklacken är förbannad på att folk står upp längre ner, så att de skymmer sikten. Vi sitter ihopkurade nästan längst bak och ser Aliadière göra 0-1. Bortaklacken är i extas, total extas. A-la-la-la-la-la-la! Adière! Aliadière! ekar över den tystade kolossen Emirates. Arsenal pressar frenetiskt för att kvittera, och när Kolo Touré trycker in 1-1 släpper man lös det arabiska odjuret, bestående av 58 000 hemmasupportrar, som skapar en ljudkuliss jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Själv satt jag med knuten näve i fickan och myste. Det var riktigt magiskt.

I mötet med Chelsea på Stamford Bridge får vi kanske avgörandet för Arsenals titeljakt. Sagna nickar in 0-1 i andra halvlek och man känner att det kan gå bra. Då gör Drogba 1-1 efter att linjedomaren missat att han var i offsideposition. Domarnas svek mot Arsenal tar härmed fart. Målskytten Sagna skadar senare ankeln och tvingas byta. Han blir borta säsongen ut. Kolo Touré får sedan en smäll och Arsenal spelar ut bollen för att han ska få hjälp. Istället för att spela tillbaka bollen gör Chelsea mål. 2-1, och Arsenal tappar ligatiteln.

I Champions League var det Liverpool på tur. Kvartsfinal nummer 1 spelades på Emirates, och domare för kvällen var Pieter Vink, holländare. Arsenal gör 1-0 genom Adebayor på hörna. Arsenal spelar underbart bra. Fart, kontroll, tanke. Då får Gerrard bollen efter att Flamini inte fått med sig bollen i en chansbrytning. Han rycker förbi Kolo Touré och spelar in bollen till Kuyt, som slår in 1-1. I andra halvlek löper Hleb in i straffområdet med full fart. Målskytten Kuyt drar Hleb i axeln, Hleb faller. Pieter Vink ger tecken för hörna. En av de mest solklara nerdragningarna jag sett resulterar alltså i en hjörnespark. Pinsamt. Matchen slutar 1-1 och Arsenal tvingas jaga i returen.

På bortaplan gör Diaby mål efter en kvart. Liverpool kvitterar, och sedan gör man även 2-1. Då kommer Walcott in i handlingen. Han får bollen efter att Gerrard sparkat i luften utanför Arsenals straffområde. Han rusar förbi Alonso, Aùrelio, Mascherano, Hyypiä, och spelar bollen bakom Skrtel till Adebayor som placerar in 2-2. I nuläget är Arsenal vidare. Därför skär det i hjärtat när man ser att reprisen avslutas och den nyinbytte Babel ramlar i straffområdet. Fröjdfelt dömer straff, varpå Gerrard slår in bollen i krysset. Reprisen visar att det som Fröjdfelt blåser för (axeldragning av Fàbregas, det sade han efteråt) sker utanför straffområdet. Kolo Touré gör allt i världen för att undvika kontakt med holländaren som faller ändå. Senare kontrar Babel in 4-2 i en match som skulle kunna klassas som den bästa i Champions League.

Ett par veckor senare reser laget till Old Trafford för att försöka ta sig in i kampen igen. Det misslyckas dock efter att Ronaldo slagit in en straff och Hargreaves lirkat in en frispark till seger med 2-1. Arsenal är definitivt ute ur leken.

Man slutar till slut på en tredje plats, fyra poäng bakom segrande Manchester United. Adebayor vinner den interna skytteligan med sina 30 mål. Fàbregas blir utsedd till PFA Young Player of the Year, och tar tillsammans med Adebayor, Clichy och Sagna plats i Årets lag i Premier League.

Inga kommentarer: