2008 - Vårsäsongen

Tänker härmed sammanfatta 2008 i Arsenalväg. Det blir nån lista, lite highlights, och en del åsikter. Vi börjar med att sammanfatta våren. God läsning.

2008 var ett halvbra år för Arsenal FC. Man ledde ligan länge på säsongen 07/08, men efter att Martin Taylor den 23 februari kapat benet på Eduardo förlamades laget. Man hittade aldrig tillbaka, vilket kan ses som en svaghet i det unga bygget. Kanske hade laget klarat det bättre med fler erfarna spelare, vad vet jag.

Tre dagar innan skadan på Eduardo hade Adebayor missat öppet mål på tillläggstid i åttondelsfinalen mot Milan när han nickade i ribban. Dagen efter var det vilt jubel bland "Milanfansen" på Fotbollskanalens artikelkommentarer, där man menade att Milan minsann skulle köra över det halvdåliga Arsenal på San Siro. Alla vet vi ju hur det gick. Arsenal spelar bättre än Milan i i stort sett 90 minuter och när Cesc Fàbregas trycker in 0-1 från 30 meter är det i princip klart. På tilläggstid rusar Walcott förbi Kaladze, som gör allt i sin värld för att stoppa den unge britten. Walcott åker i backen efter kapningen, men hinner knappt landa innan han är uppe på benen och löper igen. Bollen spelas in i straffområdet till Adebayor som gör sitt första Champions League-mål för klubben. Det unga och oerfarna Arsenal har spelat bort det rutinerade, erfarna Milan.

Strax efteråt är det dags för mig att göra debut i London. Middlesbrough hemma innebar en fajt mot mitt eget förstånd, när vi inser att biljetterna vi fått är till bortasektionen. Av med Arsenaltröjorna, "no cheering" och vi fick komma in. Man stod på arenan med skräckblandad förtjusning. Boroklacken är förbannad på att folk står upp längre ner, så att de skymmer sikten. Vi sitter ihopkurade nästan längst bak och ser Aliadière göra 0-1. Bortaklacken är i extas, total extas. A-la-la-la-la-la-la! Adière! Aliadière! ekar över den tystade kolossen Emirates. Arsenal pressar frenetiskt för att kvittera, och när Kolo Touré trycker in 1-1 släpper man lös det arabiska odjuret, bestående av 58 000 hemmasupportrar, som skapar en ljudkuliss jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Själv satt jag med knuten näve i fickan och myste. Det var riktigt magiskt.

I mötet med Chelsea på Stamford Bridge får vi kanske avgörandet för Arsenals titeljakt. Sagna nickar in 0-1 i andra halvlek och man känner att det kan gå bra. Då gör Drogba 1-1 efter att linjedomaren missat att han var i offsideposition. Domarnas svek mot Arsenal tar härmed fart. Målskytten Sagna skadar senare ankeln och tvingas byta. Han blir borta säsongen ut. Kolo Touré får sedan en smäll och Arsenal spelar ut bollen för att han ska få hjälp. Istället för att spela tillbaka bollen gör Chelsea mål. 2-1, och Arsenal tappar ligatiteln.

I Champions League var det Liverpool på tur. Kvartsfinal nummer 1 spelades på Emirates, och domare för kvällen var Pieter Vink, holländare. Arsenal gör 1-0 genom Adebayor på hörna. Arsenal spelar underbart bra. Fart, kontroll, tanke. Då får Gerrard bollen efter att Flamini inte fått med sig bollen i en chansbrytning. Han rycker förbi Kolo Touré och spelar in bollen till Kuyt, som slår in 1-1. I andra halvlek löper Hleb in i straffområdet med full fart. Målskytten Kuyt drar Hleb i axeln, Hleb faller. Pieter Vink ger tecken för hörna. En av de mest solklara nerdragningarna jag sett resulterar alltså i en hjörnespark. Pinsamt. Matchen slutar 1-1 och Arsenal tvingas jaga i returen.

På bortaplan gör Diaby mål efter en kvart. Liverpool kvitterar, och sedan gör man även 2-1. Då kommer Walcott in i handlingen. Han får bollen efter att Gerrard sparkat i luften utanför Arsenals straffområde. Han rusar förbi Alonso, Aùrelio, Mascherano, Hyypiä, och spelar bollen bakom Skrtel till Adebayor som placerar in 2-2. I nuläget är Arsenal vidare. Därför skär det i hjärtat när man ser att reprisen avslutas och den nyinbytte Babel ramlar i straffområdet. Fröjdfelt dömer straff, varpå Gerrard slår in bollen i krysset. Reprisen visar att det som Fröjdfelt blåser för (axeldragning av Fàbregas, det sade han efteråt) sker utanför straffområdet. Kolo Touré gör allt i världen för att undvika kontakt med holländaren som faller ändå. Senare kontrar Babel in 4-2 i en match som skulle kunna klassas som den bästa i Champions League.

Ett par veckor senare reser laget till Old Trafford för att försöka ta sig in i kampen igen. Det misslyckas dock efter att Ronaldo slagit in en straff och Hargreaves lirkat in en frispark till seger med 2-1. Arsenal är definitivt ute ur leken.

Man slutar till slut på en tredje plats, fyra poäng bakom segrande Manchester United. Adebayor vinner den interna skytteligan med sina 30 mål. Fàbregas blir utsedd till PFA Young Player of the Year, och tar tillsammans med Adebayor, Clichy och Sagna plats i Årets lag i Premier League.

Vad händer?

De är lite som Chelsea varit tidigare, United. De spelar fan inte vackert, men de vinner. Deras senaste sex matcher ger dem 14 poäng, fyra segrar och två oavgjorda. Målskillnaden? 4-0. De har vunnit fyra med 1-0 och spelat två mållösa matcher.

Äckel.

Det var sannerligen inget vackert mål som avgjorde idag heller. Allas vår übersurfitta Berbatov står bara turligt placerad (påstå inte att det var instinkt, fy fan), får bollen framför fötterna och strumprullar in segermålet.

Men, det är inte därför jag skiver detta inlägg. Jag tänkte bara reflektera över underrubriken på Aftonbladets artikel om matchen. Är det någon jag verkligen gillar i United, som inte filmar och som verkligen alltid ger järnet, och som jag hade velat ha i Arsenal (där kom Arsenal med också, så att man är on topic), så är det Ji-Sung Park. Killen är en favorit. Därför skar det i hjärtat att se när han drar ett avslut - från en halvmeter HELT fri, två meter över.

Stor humor. Men ändå sorgligt. Tragikomiskt.

Tillbaka från Stockholmsfokus

Eftersom jag ska flytta till huvudstaden om ca 2 veckor, så var det läge att kolla läget vad gäller lägenheten på Södermalm. Det gick åt Annandag Jul (packning istället för Aston Villa - Arsenal), 27e (bilresa och urpackning samt middag hos farbror), och slutligen söndagen den 28e (bilresa hem istället för Arsenal - Portsmouth).

Därav inga rapporter från matcherna. Istället blir det lite reflektioner som baseras på åsikter, artiklar och annat av allmänt Arsenalintresse.

• Nicklas Bendtner får inte mycket beröm just nu. Killen har dålig bollkontroll och enligt de reflektioner jag tagit del av var han helt värdelös mot Pompey. Passningarna satt i brösthöjd. När han väl fick kontroll på bollen, det vill säga. När då Vela kommer in istället för Eboué och ger fart i anfallsspelet känns det som att Bendtner känns mindre och mindre värd att satsa på. Tyvärr.

• Andrei Arshavin verkar vara på väg mot norra London. Enligt ryska medier är Arsenal och Zenit överens om en övergångssumma, och att det nu endast handlar om det personliga kontraktet. Dock ska han ha krävt en lön som överstiger lönetaket. På Goonertalk kan man läsa utdrag ur en intervju där Wenger svarar mystiskt på frågor om Arshavin. "Be patient", säger han på frågan om Arshavinryktet.

• William Gallas är en jävel på att göra viktiga mål. 1-0 mot Chelsea hemma 0708 (minut 45+), 2-2 mot United hemma 0708 (minut 90+), 1-1 mot Dinamo Kyiv borta 0809 (minut 90), och nu 1-0 mot Pompey hemma 0809 (minut 81).

• Snart kommer jag flytta till Stockholm, som sagt, och jag lär göra ett försök att komma in på O'Learys Götgatan den 17e januari. De har ju, av någon anledning, 20-årsgräns på det stället. Nåja, man får väl samlas med de andra på Oliver Twist innan, och då få lite hjälp. Ska bli roligt. Går det inte får man helt enkelt sitta hemma och se på nån taskig stream. Som man gör nu, typ.

• Arsenal är värdelösa på att hålla i tvåmålsledningar.

Nästa Arsenalmatch är på lördag mot Plymouth. Den matchen kommer jag inte se. Jag är i Karlskrona. Vinterlägret, ni vet. Ska försöka glassa till mig ett par tusen. Vore inte fel.

Slutligen. Steven Gerrard är anhållen, misstänkt för att ha misshandlat en DJ. Duktigt jobbat. För övrigt lär väl inte detta leda till något annat än böter. Och, såklart, två säsongers burop på samtliga engelska arenor, förutom Anfield.

Crap, crap, crap

Det var värre än befarat. Värre än det jag skrev igår.

4 månader är det officiella budet.

Behorat.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/england/article4059536.ab

Phil Dowd ägde upp Chelsea

Phil Dowd kan vara min nya idol på domarfronten. Han gav Terry ett rött kort efter en vårdslös tackling när Everton såg till att hålla Chelsea på andra plats i tabellen.

Han gav Lampard gult kort för protest när han klagade högljutt på en frispark. I samma sekvens gav han gult kort till Cashley, som gnällde lika mycket.

Senare gav han även gult kort till Ballack för protest, något som gjorde mig tårögd.

Äntligen en domare som vågar ge kort till idioter som gnäller, även om de spelar i Chelsea.

Äntligen!

Fan, fan, fan

The Sun har gått ut med beskedet att Cesc Fàbregas har fått en tung dom - tre månader i rehabrummet. Minst. Detta fick man reda på efter att ha snackat med en polare till Cesc. Trovärdigheten i artikeln som sådan känns jävligt låg. Fast, å andra sidan hade man nog inte gått ut med dessa uppgifter om det egentligen handlar om tre veckor. Det är mer lögn än vad de själva kan stå ut med att gå ut med.

Det verkar onekligen som att våra farhågor blir verklighet. Man såg tidigt att Cesc förstått allvaret i skadan. Det var nästan att jag själv grät när jag såg vår kapten lipa när han linkade av banan. Det gjorde ont i hjärtat. Tankarna gick till när Henke skadade knäet i Barcelona eller när Frei gick sönder i EM. Den senare blev en katastrof för Schweiz, och det känns otäckt nära en katastrof för Arsenal.

Utan Cesc är Arsenal helt värdelöst. Det fattas någonting. Cesc är Arsenals vackra fotboll. Arsenal kommer vara som ett vitryskt val utan fusk, som en sångare utan röst, som en engelsk tabloid utan fantasifulla rubriksättare.

Om uppgifterna stämmer måste även Wenger förstå att det inte kommer hålla. Då tvingas han värva. Frågan är vem i helvete som ska axla Gran Capitàns stora röda mantel, vem som ska hålla i matadorsvärdet, vem som ska dirigera symfoniorkestern. Tidigare rapporter säger att Wenger varit sugen på Aquilani, en offensivt skicklig mittfältare. Jag hade inte sagt nej, då killen dessutom erbjuder ett hot i sina mäktiga långskott. Detta rykte ebbade ut i höstas, men kanske kommer fram igen.

Eller ska Wenger helt enkelt hålla sig till deffspel med Denilson och Song på mitten? Kommer Diaby få chansen att gå framåt centralt?

Det kommer bli en oerhört spännande tid framöver. Det kommer bli jobbigt. Kanske till och med jävligt dystert. På Villa Park kan vår säsong avgöras. Seger - och Wenger kommer hylla det material han har och strunta i att värva, vilket gör att det halvdåliga laget tappar ännu mer till täten i vår. Förlust - och vi är i mina ögon borta från CL nästa år. Tyvärr.

Tänkte länka för att få lite reklam.

Finner inte en passande rubrik

Om Howard Webb är ute och svirar i London i skrivande stund gör han fel. Utvisningen var sjuk, om inte direkt felaktig. Adebayor får ett horribelt gult kort efter att Insùa sparkat honom på fotsulan som Ade fört över bollen för att skydda densamma. Insùa spelar över totalt, och Ade får sitt första gula. Efter 62 minuter gör Adebayor samma sak, fast nu använder han armen för att känna var den framrusande Arbeloa befinner sig. Arbeloa får underarmen i ansiktet och spelar över totalt, varpå Howard Webb visar Ade hans andra gula, följt av det röda. Adebayor förstår ingenting, Wenger förstår ingenting (well, what to expect?), publiken förstår ingenting, och Fjellström tycker att det är "hårt".

Innan dess hade Robin van Persie gjort en Dennis Bergkamp, dvs ett drömmål, där han efter en drömpassning från Nasri tar ner bollen perfekt på bröstet, vänder bort en slö Carragher, och skickar in bollen med högern (tränat?) stensäkert bakom Reina. Fotbollsgodis, som Bosse P hade sagt. Målet som, av någon anledning, fick rubrikerna var Pools kvittering, där Robbie Keane springer ifrån en sovande Djourou och en nästan lika sovande Gallas innan han drar dit 1-1. Detta mål är inte i närheten av samma genialitet som Arsenal visade upp, men vafan. Arsenal får man inte hylla som journalist idag, vad det verkar. Den enda som gör det är ju Wennman, och han är allmänt idiotförklarad, även av undertecknad.

Om det hade funnits någon i världen, förutom Wenger, som trodde att vi kunde vinna ligan, så tror jag att de gav upp när vi såg en gråtande Cesc gå av planen efter att domaren blåst av för intagandet af te. Cesc hade fått en smäll i en närkamp med polaren Xabi Alonso, och de första rapporterna säger att det är en ligamentsskada i knät. Han haltade betänkligt och om det vill sig illa kan det vara månader borta. Då är det inte ens hopp om en plats i nästa års Champions League.

Wenger hade en bra poäng efter matchen; "om Adebayor förtjänar ett rött kort ska Robbie Keane åka ut efter tacklingen i den första minuten mot Clichy". Jag måste hålla med. En kapning/bensax bakifrån, utan chans på bollen, där Clichy kunde tvingats bryta. Hög skaderisk, och Adebayors gula kort är rena rama lårsmekningarna. Howard Webb ska inte gå på stan i London nu.

Denilson var inte strålande i första halvlek, om vi säger så. Han var ganska slö på högerkanten, men när Cesc klev av och Denilson tog plats på mitten tog han för sig rejält. Han och Song gjorde ett grymt jobb mot Gerrard, Alonso och Lucas. Diaby (som bytte av Cesc) var inte särskilt bra. Nasri var tillsammans med van Persie bäst på plan i hemmalaget. Clichy såg osäker ut och är inte sig lik riktigt.

Arsenal:

Almunia (8)

Sagna (7) - Gallas (8) - Djourou (6) - Clichy (7)

Denilson (8) - Song (8) - Cesc (7, ut 46) - Nasri (8, ut 90)

Adebayor (6) - van Persie (8)

Bänken: Fabianski, Ramsey, Wilshere, Silvestre, Vela, Diaby (6, in 46), Eboué (in 90)

Liverpool: Reina, Arbeloa, Carragher, Agger, Insùa, Kuyt (*), Lucas (N'Gog 88), Gerrard, Alonso, Riera (Babel 72), Keane (El Zhar 82)

Domare: Well, if you haven't found out...

Publik: 60 094

Nu väntar Aston Villa på bortaplan på självaste Boxing Day. Vi får vara utan både Adebayor och Gran Capitàn. Det kan bli en väldigt otrevlig historia. Villa slog oss på Emirates i november med 2-0, och vi har, av senare års tradition, väldigt svårt mot Villa. Det är upp till grabbarna att visa vad de går för.

Vi gnäller på att Pool inte är något utan Gerrard. Nu måste vi visa att vi klarar oss utan Fàbregas.

Till sist: Provar om man kommer med på Aftonbladet bara för att man kopierar in följande länk
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/england/article4049020.ab

Fungerar inte. Då provar vi att hyperlänka.

Det fungerar inte heller. Får kanske vänta några minuter. Update kommer imorgon. Kanske.